Katarina Muhr ser retur pa en epok da det varje haftigt att besta singel, och hon paminner om de stora fordelarna med ett liv utan partner.
Pro nagra dagar sedan fick jag ett meddelande fran en nybliven ledig som skrev att han varenda skraj pro det morker jag beskriver i dejtingvarlden (oops). Han traffade sin sambo langt innan dejtingappar fanns och genast, nar hon har lamnat honom, bavar han infor livet som singel. Sjalv antaga absolut att ordet ”mardrom” anvandes.
Den arme snubben ar inte allen om att uppfatta ett obehag infor tanken pa att dejta. Istallet for att ga ut med vannerna, skala for att undga ett kasst kondition och dromma ifall gripande moten med potentiella karlekar, formar vi i dag stodgrupper dar vi haller varandras hander under en gemensam angestattack. Sjalv har sett flera killar kungen dejtingappar som uppgivet skriver: ”plocka mej harifran”.
Att besta ledig har kanske aldrig varit nagot att skryta ifall gallande Linkedin, men den har kollektiva angesten infor singelskapet kanns ny. Jag vill minnas att det varje lite kaxigt att besta ledig forr. Att det fanns nagot bossigt over att knysta: ”Jag tanker dejta och leva livet, fuck forhallanden”. Inneha allihopa skrackhistorier om Tinder-svindlare och ovalkomna dick pics gjort det sa vedervardigt att besta ledig att enkom ordet ger folk anropa karar och en klump i magen?
I tv-serien ”Sex and the city” – originalserien, inte den kackiga rebooten – som sjalv sag ifall for kanske morsning korsning, attonde gangen haromveckan, portratteras singellivet som atravart. Samantha, Carrie, Miranda och Charlotte har bra kneg, ligger med vilka de vill nar de vill och dricker cocktails en tisdag enkom forut att de kan. De inneha ingen fjarilar i magen. De inneha kul! Och den hade premiar forut 25 ar sedan. Borde ej singellivet ha blivit battre, ej samre?
Problemet ar bara att varlden ar forandrad
Allt jag laser och ser koper om hur vidrigt det ar att dejta och hur komplicerat det ar att ses nagon nar karlek outsourcats till appar och skarmar. Sjalv vet inte om nagon skulle karakterisera singellivet som lajbans i dag. I boken ”Halva Malmo bestar fran killar som dumpat mig” skrattade vi i sanning at forfattaren Amanda Romares jakt pa karlek. Att alla enbart dumpar henne ar festligt, men det ar inte haha-roligt, utan forvanad pa ett fy-fan-vad-morkt-det-ar-darute-satt. Jag allena ar ingenting sarfall. Sjalv skrev harforleden en artikel ifall svarigheterna i att eftersoka karleken IRL, en text som uppsyn nyblivna singelvan tydligen blev livradd av.
I hopp ifall att bega livet som dejtande singel mer uthardligt vander vi oss till bocker, poddar och serier pro att teori oss ifall anknytningsmonster och red flags. Vissa gar sa langt att de gifter sig med nagon de aldrig traffat framfor hela svenska folket. Allt for att singelskapet har blivit civilstatusens version fran vattentortyr. Du kan respirera och du kommer mojligtvis overleva, men det kanns som att du drunknar, droppe for droppe.
Varlden ar vart ostron
I sjalva verket antaga jag ej att det ar singelskapet i sig som folk mar sa detta suger ovan, utan sattet vi dejtar kungen. Det ar kliniskt och dystopiskt att bladdra bland tusentals ansikten i timmar. Att skippa apparna kraver bade stort intresse och mod ehuru folk inte beter sig som de gjorde forr. Det blir svar att traffas nagons blick kungen andra sidan bussen kungen ett gulligt rom com-satt i och med personen du ser pa formodligen stirrar ner i sin telefon.
I ”Sex & the city” skildras singellivet som gott. ”Vad hande sedan, borde det inte ha blivit battre?” fragar sig Katarina Muhr. Kort: Stella pictures
Sjalv har romantikresor fГ¶r mГ¤n ingen svar kungen dejt-deppen, men jag tanker att vi singlar anda kan ha lite kul aterigen. Fa tillbaka var stolthet och peka finger at alla som far singelskapet att ljuda som en sjukdom. ”Ah, har du ej traffat nagon an? Jag ar i allihopa fall ej nervos kvar dig.” Ehh, ej jag heller…? exakt som att Carrie i SATC fick overtyga sig sjalv om att hon varje ”single and fabulous” med ett utropstecken, ej fragetecken, plikt vi singlar gaska upp oss. Vi gor ju sa valdigt dalig reklam pro var civilstatus.
Istallet forut att fa livet som dejtande ledig att ljuda som ett enda fjarran besok i ett toxiskt helvetshal borde vi nog fokusera pa det positiva. Gallande otaliga satt inneha singlar i dag sannerligen kakan och kan krubba den med. Vi kan dejta ikladda mysbyxor i soffan (bara en san faktum), placerad med vilka vi vill nar vi vill, lask vin en tisdag utan invandningar fran en trist partner, och fortfarande forlita kungen drommen om livet som valstalld, forut vi kan ju rent teoretiskt fortfarande gifta oss rikt.